Blev bjuden på middag på Klappbryggan av päronen för att fira att nu är det slut opererat. Nu först börjar jag fatta att mitt lilla helvete det sista 1,5 åren faktiskt är över. Tur att jag inte visste innan hur mycket komplikationer det skulle bli, då hade jag nog struntat i allt och levt med ett halvt huvud.
Men vilken tur att jag inte visste, för nu är det gjort och jag har ett "normalt" huvud i alla fall på utsidan! Dom minnes problem jag upplevt sista tiden tror läkaren kommer att ge med sig när hjärnan fått läka ihop i lugn ro, känns förhoppningsfullt!
