Börjar landa nu! Saknar något hemskt värmen och solen! Dom här 4 veckorna
har verkligen laddat min livslustdepå! Kunde inte föreställa mig innan att det
skulle bli så bra. Har tagit mig igenom flera för mig jätteläskiga hinder. Bara
att våga åka iväg själv när man måste förlita sig på andra att allt skulle funka
var ett maraton!
Läskigt nr2 var att gå på flygplanstoaletten, försökte knipa men det gick
inte 6 timmars flygning är för mycket för min blåsa. Det var verkligen en
utmaning, men klarade av att både spola och tvätta händerna (är ju lika smidig
som en ångvält ungefär)
Läskigt nr3 Sängen på mitt rum var åt “fel håll” så personalen snurrade
runt sängen och jag fick en golvlampa då den riktiga sänglampan satt fast på
väggen. Jag måste ju ha väggen på min vänstra sida så jag inte ramlar ur. Men
det gick bra.
Läskigt nr4 var det jobbigaste, duschen, allt på mitt rum var åt “fel”
håll! När jag duschat klart (hade en duschstol) fanns det inget att hålla sig i,
allt var åt fel håll. Till slut fick jag lov att packa alla rena kläder på rulle
+ skor, skena, strumpor utanför toadörren och satsa på att komma till
toalettstolen för att sitta ner, utan att ramla, det var en pärs varje dag.
Nu låter det som att allt var skit, men förutom ovanstående var allt över
förväntan. Sjukgymnastiken var toppen, fick en jätteduktig sjukgymnast. Var med
i flera olika grupper och alla var kanon. Men för mig var det bästa gymmet, jag
var ner varje dag och gick på löpbandet i början orkade jag i 10 minuter på
slutet gick jag 25 minuter. Kanonträning, både för kondisen och fot
nedsättningen.
Hade tur att lära känna flera jättetrevliga människor Monika, Jossan,
mellan-Åsa och så klart min nya bästa kompis Pär
Pär och jag gjorde verkligen allt tillsammans, han hyrde också en moppe
(kunde gå) så vi kunde åka iväg LÅNGT! Vi hade det verkligen SÅ BRA.
Kontentan av hela rehabvistelsen är över förväntan. Nu ska jag börja träna
på ett gym som har ett bra (långsamt) löpband, nu gäller det att hålla i det
här! NÖJD.
